Saltlager från Juraperioden döljer gaslager i Kaliningrad

Swecos ryska bolag, Lenvodokanalproekt, arbetar just nu med ett flertal uppdrag för Gazprom, ett bolag som bland annat levererar gas från Jamal i norra Ryssland till flera europeiska länder.

– Gazprom letade förvaringsstationer i Ryssland för sin gas, berättar Juriy Puzirev, projektledare på Lenvodokanalproekt. De ultimata förvaringsstationerna visade sig ligga under Kaliningrad och vara underjordiska saltlager från juraperioden. Saltlagret bildades då havet sjönk undan efter dinosaurierna dött ut. Det saltet gör man badsalt av idag.

Lenvodokanalproekt har med en avancerad teknik skapat hålrum i saltlagret, cirka en kilometer ner under marken. Dessa hålrum ska vara 80 kvadratmeter i diameter och det tar cirka ett år att skapa ett. Det ska tillverkas 20 stycken.
– Vi skapar dem genom att först borra två hål ner till ett visst djup och därefter pumpa in havsvatten ena vägen. Saltvärdet i Östersjön är 7,5 gram per liter. När vi kontrollerade vattnets saltvärde när det kom upp igen insåg vi att vattnet var alldeles för salt för att släppas ut i havet igen. Värdet var då uppe i 300 gram per liter. Därför skapade vi en process där vi tillför sjövatten i omgångar, tills vattnet har ett saltvärde på 10g/liter när det förs ut i havet igen.

Juriy anser att den stora utmaningen i projektet har varit att minimera miljöpåverkan. Därför har International Oceans Institute varit involverade i projektet och medlat mellan intressenterna. Efter ett år av diskussioner är nu uppdraget på banan och pumpstationen är igång.
– Det känns skönt att påverkan på miljön inte blir så stor då vi pumpar ut i stort sett lika mycket salt som vi pumpar in. Östersjön har ett saltvärde på 5-15 procent, de andra stora haven har ett saltvärde på 25-30 procent. Det här kommer inte att påverka Östersjön nämnvärt.
Uppdraget engagerar 15-20 personer på fyra olika avdelningar i 20 år framöver på Lenvodokanalproekt och är värt 40 miljoner rubel.